Till välkomstsidan




Ett klick för skogen
Världsnaturfonden WWF
KlimatSmart
Kulturnät Sverige
Nyfiken vital
Sane Society
Bokus
Tradera
Bloggportalen
Sourze
Depeche Mode
Dave Gahan
Leonard Cohen


















Under hösten 1997 och våren 1998 öppnade jag dörren för ett antal dikter som skavde mot min insida och behövde få andas frisk luft. I december 2001 gav jag ut dem i form av en diktsamling med titeln "En hjälm av äggskal" via Books on Demand. Samlingen bär ganska mörka kläder och uttrycker ärliga känslor. Den är skör och bestämt gestikulerande på samma gång.

Nedan följer några dikter hämtade ur "En hjälm av äggskal":



Slut

Sitter i bilen
som ett slocknat fyrverkeri
och kör fort iväg
från ditt beslut
        och mot dess
konsekvens
Bedrövelsen är min passagerare
Den sitter i baksätet
utan bilbälte
        sliter mig i håret
hårt
så att ögonen kräks



Jämnt hårt smärtgrepp

Jag ska bygga en hjälm
av äggskal
        värma den
med min andedräkt
och sätta den på huvudet

Jag ska sitta sedan
i en vrå och blunda
        hålla för öronen
och tro på hållfastheten



Med ens där

Upptagen av varandet
med felriktad blick

Det kompakta staketet
som en storögd
jägare
på diskreta ben
        Urskiljs först
när ände mött ände
och helheten hånskrattar



I en paus

Den lömske igen
på sina höga styltor
        Trampar mig till platt deg
av vånda


Ringer grannen
ingen svarar
        Mina händer är

inte stilla



En dotter

Tystnaden        min stumfödda
adoptivdotter
hälsar på mig i
mitt hem
allt som oftast
Vi trivs med varandra
och vår gemenskap
är vackrare och
sprödare
än någon annan jag
någonsin haft
Det beror på
vetskapen
om att ett ord
ett enda småväxt
kommer att få henne
att förskräckas
och lämna mig med
raska ben

Tystnaden        min stumfödda
adoptivdotter
jag tycker om Dig
och respekterar att Du
vägrar lyssna



Trädgården jag bär

Jag tog ett djupt andetag
och gick in i min trädgård
Det var längesedan
jag sist var där        och
jag förfärades

Gräset räckte mig till knäna
och försökte skrika sig
loss från mossan
Blommorna
        alla de utvalda
stod med trötta ryggar
och blickade apatiskt
ned mot graven
Träden ägde enbart
torra lemmar
och jämrade sig högljutt
över värk i axlar
Buskarna bad försynt om
frisörsvård
och trevade spretigt
        men förgäves
efter tröstande solsken

Skadeväxterna fanns överallt
med sina kvävningsredskap
De drack näring ur
de största glasen
och skålade
för Framtidens rike

Jag trivdes inte i min trädgård
inte längre
och jag insåg att jag heller
inte kunde mästra
Beslöt därför
att det nu var dags
        på tiden
att slita bort förbudsskylten
och välkomna människor
med gröna fingrar



Igår idag alltid

Frukost lunch fika
i plastighet
Grunda skratt
på hög volym
Yta!
Så fin så fin!
Kvävda halsar!
        Och blickarna
De trånga blickarna
som letar efter
missljud



Oseende

Hon sa
att jag i det vita landskapet
placerat tavlor som
inte hörde ihop

Hon såg
aldrig att ramarna
var identiska



Kroppen skriker högt
med åtskilliga röster
Den dolde är tärd


Till toppen