Ulric Alstermark

Författare

Sida 2 av 3

2021 och ljusglimtar

Det är flera minusgrader i Lund idag, men solen lyser och luften är mer frisk än rå. Jag valde att tidigt på förmiddagen köra till Stadsparken, gå där ett varv och titta på fåglar och en och annan morgonpigg människa. Delar av dammen var isbelagd, flertalet ytor pudrade av snö.

Stående vid dammen, påminde jag mig ljusglimtar och valde att tro på 2021 som ett – under omständigheterna – bra år. Eller bättre år. Vaccineringen har trots allt kommit igång, och om några dagar är det inte längre en vettvilling som styr och ställer (till det) i motsättningarnas USA (och globalt).

Och själv mår jag i skrivande stund bättre än på flera månader, är inte längre ansatt av alltför kännbara stressymtom. Har fortfarande tinnitus, men det kan jag leva med. Förhoppningsvis går det att meditera bort suset så småningom.

Något annat som nyligen piggade upp rejält, var en recension av ”Alla skulle bara veta” i Västman­ländskans bokblogg. Oerhört uppmuntrande, och jag blev särskilt glad för att de olika berättar­rösterna nämndes – lade nämligen ner mycket energi på att respektive huvudperson skulle få ett helt eget språk.

Förra veckan fick jag också beskedet att mitt bidrag till Författarcentrum Syds antologi­projekt ”Brev till framtiden” blev ett av de utvalda. Mycket hedrande, men också aningen nervöst eftersom min text är ganska personlig.

Apropå personliga texter, är det inte omöjligt att jag snart återgår till ett poesi­projekt som jag påbörjade förrförra året. Kan vara dags att skriva något av faktisk betydelse nu. I vilket fall som helst, vill jag under våren åter börja arbeta regelbundet på ett seriöst menat skrivprojekt. Att vara projektlös håller inte i längden.

Men jag vill också annat. Livet i sig självt kan inte stå stilla under för lång tid. Ibland behövs uppfriskande förändringar. Må 2021:s ljusglimtar ge energi nog för ett och annat steg i angenäm riktning.

Ljudbok på gång

Uppdatering 2020-10-21:

Jag råkade yppa information här i alltför tidigt skede – det visade sig i slutändan bli Anders Mathlein som fick uppdraget att läsa in ”Alla skulle bara veta”. Ett mycket bra val, tycker jag efter att ha lyssnat på ett kapitel!

Det är Saga Egmont som håller i ljudboks­trådarna, och om planen håller kommer den färdiga produkten att bli tillgänglig i Storytel, Bookbeat och andra plattformar redan den 26 oktober. Ljudboken har för övrigt fått en helt ny ”omslagsbild”, signerad Saga Egmont.

Återkommer med mer info när ljudboken har släppts!

Skriva bok tar tid

Att skriva skönlitteratur är att så i nuet för att eventuellt kunna skörda långt in i framtiden. I alla fall för oss som inte redan är kända författare. Skrivprocessen består av ett flertal stadier och tar mycket tid i anspråk, därefter kommer ansträngningarna med att försöka få ett förlag att anta manuset. På Ekström & Garays blogg finns nu ett inlägg som på komprimerat sätt beskriver hur lång och gropig vägen från idé till utgivet verk kan vara.

Annars? Jo, jag är oerhört glad för att ”Alla skulle bara veta” nu är tillgänglig för allmänheten. Vetskapen om att ett antal personer nu faktiskt läser min obskyra text gör mig nervös … men också tillfreds. Projektet är verkligen avslutat.

Men avslut får en att tänka på börjor.

Vad ska jag nu göra? Vilket/vilka projekt ska kickas igång? Well, en personlig diktsamling är påbörjad och det finns en ganska välfylld idébank till ett möjligt nytt prosaprojekt. Dock har jag ännu inte tagit ett regelrätt beslut om vilket skriv­projekt som jag ska fokusera strikt på härnäst.

Livet i sig självt. Ibland glöms det bort eller förträngs när man är upptagen med både lönejobb och privata projekt av kreativt slag. Men hädanefter hoppas jag kunna ägna mig något litet mer åt livet i sig självt. Se till så att en och annan förändring till det bättre kan bli verklighet. Till exempel flytta. Till exempel skaffa ett par katter. Till exempel … en hel del annat.

Jag ska fortsätta att skriva. Men jag ska också leva lite mer. Så är tanken.

Intervju i Kristianstadsbladet

Igår blev jag intervjuad av trevliga reportern Carina Persian, och redan idag publicerades artikeln i Kristianstadsbladet. Det är alltid läskigt när ens talspråk har blivit omvandlat till svart text – den här gången  noterar jag bland annat frekvent bruk av osäkerhetsmarkören ”lite”. Den som (ändå) vill ta del av innehållet, kan gå till artikeln på nätet (betalvägg) eller läsa från en pdf.

Idag har jag för övrigt skrivit under ett avtal gällande ljudboksutgivning, så nu är det faktiskt helt klart att ”Alla skulle bara veta” framöver också kommer att bli tillgänglig via till exempel Storytel. Jag nyper mig i armen när jag tänker på detta.

Nu även som e-bok

Min spänningsroman ”Alla skulle bara veta”, som släpptes av Ekström & Garay förlag i måndags, finns nu även tillgänglig som e-bok (via bl.a. Adlibris och Bokus). Vissa processer går snabbare än andra, och jag tycker själv att det är oerhört roligt att karaktärerna Henrik, Ida och Martha även kan poppa upp i läsplattor.

Passar på att släppa en annan dagsfärsk nyhet:

Med ens pekar allt på att ”Alla skulle bara veta” framöver också blir … ljudbok! Ser med spänning fram emot att få veta vem som antar utmaningen att läsa in min obskyra text.

Bild: Boken Alla skulle bara veta, som fysisk bok och som e-bok.

Fysisk bok, e-bok och … framöver även som ljudbok!

”Alla skulle bara veta” är nu släppt!

Idag har Ekström & Garay förlag släppt min spänningsroman ”Alla skulle bara veta”! Det känns otroligt roligt att detta projekt, som faktiskt påbörjades redan i slutet av 2012, med ens är ett färdigarbetat verk som ligger tillgängligt i flera nätbokhandlar (t.ex. Adlibris och Bokus).

På grund av covid-19 anordnar jag ingen regelrätt releasefest den här gången, men ett och annat litet firande i luftig omgivning blir det förstås ändå. Jag fick mina författarexemplar lagom till midsommar, och passade förstås på att fira smått med de närmaste i helgen (på distanserat sätt, i öppet uterum).

« Äldre inlägg Nyare inlägg »

© 2024 Ulric Alstermark

Tema av Anders NorenUpp ↑